top of page

Avelsrekommendationer

newletter.jpg

Svenska Chodský pesklubben har antagit ett antal avelsrekommendationer med syfte att bevara och skydda vår lilla population som är grunden för Chodský pes i Sverige. Som framgår av ordet rekommendation har inte rasklubben befogenhet att utfärda några krav om vad du som uppfödare eller ägare får – eller inte får göra – utan syftet är att vara rådande med avseende på rasens och populationens bästa.

 

Det finns en reell anledning till att avelsrekommendationer upprättas generellt – och i synnerhet när de avser att stävja avel där det finns risk för att allvarliga sjukdomar genetiskt kan spridas.

 

Om du har frågor avseende avelsrekommendationerna kan du kontakta rasklubbens avelsråd. Du finner adresser och telefonnummer sist i dokumentet.

 

Nedan redovisas de fem avelsrekommendationer som Svenska Chodský pesklubben antagit. Under respektive avelsrekommendation finns även tolkning av- och exempel på vad rekommendationen innebär.

Samtliga avelsrekommendationer gäller från det första månadsskifte från de att de har publicerats i rasklubbens officiella kanal för medlemsinformation, vilket är mejl från rasklubbens medlemsregister. Övriga kanaler för information är hemsidan samt rasklubbens FB-grupp.

1. Avelsrekommendation för att motverka Höftledsdysplasi (HD)

​

Ett av Svenska Chodský pesklubbens mål är att förbättra rasens hälsa avseende HD. Strategin
för att nå målet är att främst använda djur i avel som inte är belastade med HD men
avelsbasen blir då för snäv med risk för en stigande inavelsgrad.


Hittills har hundar med HD=C tillåtits paras med hund som har HD=A eller HD=B, alternativt 0
eller 1 enligt det tjeckiska avläsningssystemet. Svenska Chodský pesklubbens beslut om att
använda hundar med HD A och HD B harmoniserar med de riktlinjer som den tjeckiska
rasklubben rekommenderar för avel i den tjeckiska populationen.


Enligt SKK:s nya avläsning av HD så får man separata resultat på höger och vänster höft
istället för som tidigare ett resultat som gäller för båda.


För att förtydliga befintlig avelsrekommendation. Följande resultat får användas:
Höfter avlästa med  C/C, C/B i kombination med A/A, A/B alternativt 0 enligt det tjeckiska
avläsningssystemet.


En utlandsregistrerad hund med HD=C vars blodslinjer inte förekommer i Sverige kan
användas med svenskregistrerad hund med HD A, B, C för att öka avelsbasen i Sverige.
D och E utesluts helt.


Vid överträdelse ges ej valphänvisning.


Avelsrekommendationen gäller fr o m 2021-03-28

​

​

2. Avelsrekommendation för att motverka överanvändning av enskilda avelshundar s.k. matadoravel.

​

Avelsrekommendationen gäller för hundar med svenskt registreringsnummer.

​

För att motverka överanvändning av enskilda individer i avel har styrelsen för svenska Chodský pesklubben, i samråd med SBK:s avdelning för avel och hälsa, satt en rekommenderad gräns på att en tik av rasen Chodský pes maximalt ska vara förälder till 18 - 21 registrerade valpar alternativt 3 kullar, det alternativ som inträffar först. För hane är rekommendationen 18 – 21 registrerade valpar.

​

Rasklubben rekommenderar även att tidigare avkommor utvärderas avseende förekomst av höftledsdysplasi (HD) och resultat vid mentalbeskrivning (MH) samt att eventuella övriga ärftliga sjukdomar beaktas innan 3:e kullen tas.

I de fall en hanhund visar resultat från avelsutvärderingen som tyder på synnerligen god nedärvning kan avsteg från rekommendationen om maximalt antal valpar vara aktuell. Resultat gällande förekomst av höftledsdysplasi (HD), resultat vid mentalbeskrivning (MH) samt att eventuella övriga ärftliga sjukdomar i rasen förekommande beaktas vid en sådan utvärdering. En skriftlig handling med förfrågningsunderlag och resultat ska inskickas till rasklubbens avelsråd för handläggning.

​

Avelsrekommendationen grundas på SKK:s rekommendation om att en avelshund inte bör vara förälder till mer än 5% av de avkommor som produceras i en [1]generation avelsdjur. Avel där enskilda individer får många avkommor ska undvikas eftersom en sådan så kallad matadoravel utgör ett av de största genetiska hoten mot hundraser och speciellt i små populationer.

​

Avelsrekommendationen reviderad: 2018-11-07

 

3. Avelsrekommendation avseende epilepsi (EP)

 

Ingen avel får förekomma på individer där epilepsi konstaterats, vilket ligger i linje med Svenska
Kennel Klubbens grundregler 2.2 att till avel endast använda hundar som inte har allvarlig sjukdom.

 

De individer som är närbesläktade med hund som av veterinär har en konstaterad epilepsi skall i avel
användas med försiktighet.

 

Med närbesläktad avses föräldradjur, helsyskon och avkommer till sjuka individer.
De närbesläktade individerna rekommenderas att vänta med eventuell avelsdebut tills dessa är minst
36 månader.

 

Avelsrekommendationen är reviderad 2021-03-28.

 

 

 

4. Avelsrekommendation avseende mentalitet på avelsdjur

 

Samtliga avelsdjur skall vara mentalbeskrivna ( MH) innan parning med känd mental status.
Detta är även SKK:s krav för att registrera avkomman.

 

Avelsdjuret bör följa rasklubbens framtagna rasprofil ( där röda rutor är uteslutna ) för att
användas i avel.

 

Tänk även på att använda individernas MH för att öka,minska vissa beteende och inte dubbla på
låga värden på sociala bitar och kvarstående rädslor.

 

Moment 10 skall ha en värdesiffra 1,2,3

 

eller

 

Vara godkänd i Korningens mentaldel (MT).

 

Avelsrekommendationen antagen: 2021-03-28

 

 

 

5. Avelsrekommendation avseende inavel

​

För att minska [2]inavelsgraden rekommenderar rasklubben att man eftersträvar så låg inavelsgrad som möjligt, helst under 4% inavelsgrad beräknat på fem generationer i en kull.

 

Avelsrekommendationen antagen: 2015-04-01

 

Fakta om inavel

 

Det är omöjligt att undvika inavel i en liten population såsom rasen Chodský pes.  Mot bakgrund av de hälsorisker en hög inavelsgrad medför och med hänsyn till rasens långsiktiga utveckling bör parning mellan [3]närbesläktade individer undvikas. Ett riktmärke är att aldrig para hundar som är närmare släkt än motsvarande kusiner. En sådan parning ger en inavelsgrad hos avkomman på 6,25 procent. Detta ska ses som en övre gräns och är inte en önskvärd procentsats. Om majoriteten av parningar ligger på denna nivå kommer inavelsökningen i rasen som helhet att bli för hög. Parning mellan förälder och avkomma samt mellan helsyskon är aldrig försvarbart och dessutom ett brott mot SKK:s grundregler.

Genom att begränsa inavelsgraden i varje enskild parning kommer även inavelsökningen, och förlusten av genetisk variation, i rasen som helhet att bli långsammare. En generell rekommendation, som redan tillämpas i många raser, är att inavelsökningen i populationen inte ska överstiga 2,5 procent, beräknat över fem generationer (eller 0,5 procent per generation).
 

Risker med inavel

 

Parning mellan besläktade individer ökar inte bara risken för att recessiva defektanlag ska dubbleras. Åtskilliga studier visar att inavel också har en negativ inverkan på egenskaper som är förknippade med reproduktion och överlevnad, så kallade fitnessegenskaper. Det begrepp som används för att beskriva denna påverkan är inavelsdepression. Något som bland annat kan ta sig uttryck i minskad fruktsamhet hos föräldradjuren eller försämrad tillväxt och livskraft hos avkomman.

 

 

Inavel kan undvikas genom följande åtgärder

 

  • Inavel kan påverkas genom en ökad populationsstorlek, vilket innebär att en större mängd individer används i aveln.

  • Genom att sträva efter en jämn könsfördelning bland avelsdjuren, vilket oftast innebär att antalet hanar i avel ökar.

  • När populationens storlek hålls konstant är aveln i balans.

  • Undvik överanvändning av enskilda individer s.k. matadoravel och begränsa antal avkommor med en maxgräns för avelsdjur.

  • En framgångsfaktor är att undvika användande av nära släkting som avelsdjur.

  • Importera individer som är obesläktade med den svenska populationen.
     

Slutsats

Inavel handlar om ett mycket högre risktagande som i slutändan kan drabba hundarnas hälsa och i ett längre perspektiv är negativt för rasens utveckling.

Receptet för att upprätthålla en låg inavelsökning inom en ras är att undvika överanvändning av enskilda djur och istället försöka få in så många individer som möjligt i aveln.

Inom många små populationer är dock en minskning av inavelsökningen förmodligen det allra viktigaste på sikt, om vi vill att just de raserna ska överleva.

 

Sektorn för avel- och hälsa

Svenska Chodský pesklubben

 

 

Referenslista

Svenska Kennelklubben, SKK

Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik vid SLU

 

 

 

 

Avelsrådets funktionärer:

 

[1] generation = antal valpar som föds under en femårsperiod

[2] INAVELSGRAD = andelen av en individs gener där båda allelerna är identiska genom arv. En individ med en inavelsgrad påÌŠ 6,25 % är homozygot i 6,25 % av generna. Sannolikheten för att generna i ett enskilt lokus ska vara dubblerade är alltså 6,25 %. Sannolikheten för en dubblering av alleler ökar ju mer besläktade de parade individerna är.
 

[3] SLÄKTSKAP = När man beräknar släktskapsgraden får man sannolikheten för att två besläktade individer ska ha identiska alleler till följd av gemensam härstamning. Utifrån släktskapet mellan två individer kan man beräkna inavelsgraden för eventuell avkomma. Om de till 50 % har kopior av samma gener (släktskapsgraden = 50%), vad är då sannolikheten för att avkomman får samma allel i dubbel uppsättning om dessa båda paras med varandra? – jo, hälften, d v s 25 %, som då ger oss siffran för inavelsgraden.
ALLEL = variant av en gen. Vissa gener har bara två varianter, andra betydligt fler.
 

bottom of page